Vetenskapligt nav Albano

I takt med att Stockholms universitet och KTH utvecklas behövs nya moderna lokaler på både kort och lång sikt där universiteten kan verka och samverka med varandra och det omgivande samhället. I november 2015 togs därför det första spadtaget för Albano. På platsen som tidigare har bestått av en övergiven grusplan genomkorsad av Värtabanan bygger nu Akademiska Hus och Svenska Bostäder ett grönskande, hållbart campus. Här växer ett sammanhängande universitetsområde fram – från Stockholms universitet i norr, via KTH över till Hagastaden med Karolinska Institutet i väst. Totalt skapas 100 000 kvadratmeter universitetslokaler och cirka 1 000 studentbostäder. Här byggs också lokaler för restaurang, kaféer och annan kommersiell service. Mångfalden av verksamheter bidrar till en levande stadsmiljö, där studenter och forskare kommer att kunna bo och verka.

Utvecklingen av campus Albano sker i samklang med naturen och målet är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Att långsiktigt ta hänsyn till miljön ur alla aspekter styr projektutvecklingen. Det handlar om allt från materialval till utformning av cykelstråk och lärandemiljöer. I planarbetet har forskning inom hållbar stadsutveckling integrerats genom att en forskargrupp från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och KTH Arkitekturskola på uppdrag av Akademiska Hus lämnat synpunkter och förslag med utgångspunkt i socialekologisk stadsdesign. Att forskare på detta sätt aktivt medverkar i en planprocess gör Albano till ett unikt projekt. Universitetsområdet är också ett av pilotprojekten i Citylab Action som organiseras av Sweden Green Building Council för att dela kunskap och främja hållbar stadsutveckling.

När Albano växer fram tas stor hänsyn till den biologiska mångfalden. Genom en rad insatser stärks möjligheten för ökad artrikedom för till exempel bin, insekter och fåglar. På området skapas nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur mellan Nationalstadsparken och Hagaparken. Val av biotoper och växter tar sin utgångspunkt i omgivande landskap och placeras så att de stödjer kända, ekologiska spridningsvägar. Genom gröna taklandskap med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde blir universitetsbyggnaderna en integrerad del i parkmiljön. Forskning visar dessutom att grönska och rekreation ger bättre studieresultat, så vinsterna är flera.

Nya undervisningsformer utvecklas ständigt och institutioner förändras. Därför har stor vikt lagts vid flexibilitet och generalitet i Albano. Den låga bebyggelsen är sammanflätad med ett inre socialt stråk där institutioner kan växa mellan kvarteren. Viktiga funktioner som hörsalar och studieplatser placeras mot det sociala stråket som ger möjlighet till synergier mellan studenter och forskare.